Bunny ears och magnolior
Det är påsk. Men det märks inte av här direkt. I helgen har vi dock varit på påskpyssel och äggjakt på herr Nilssons nya dagis och idag var vi på världens, och då menar jag verkligen en av världens eller kanske Asiens eller åtminstone Pekings, lyxigaste brunch. Och på dessa ställen har folk, servitriser och barn gått runt i kaninöron. Rena playboy mansion-stämningen, men ändå inte. Vad är grejen med kaninöron. Äggen kan jag förstå att man efter fastan ska festa till det lite med ägg, men påskharen var kommer det ifrån? Och sedan att hoppa över allt annat och bara fokusera på kaninöronen känns lite bisarrt. Men så är ju inte kristendomen dominerande här.
Brunchen som vi var på med två andra svenska par med barn hette Bubbly Bruch och var fantastisk. Det var på ett lyxigt hotel som heter Westin och det var säkert 150 personer där, och lika många barn. Och det fanns oändligt många matstationer: havskräftor och pilgrimsmusslor, sashimi, italienska delikatesser, fisk av olika slag, kött i alla former, nuddelbar, bröd av alla dess slag, oster, frukter, juicer och så vidare. Och champange förstås (och vin, men vem vill ha det!). För att inte tala om efterrättsbuffen och glassbaren och alla ljuvliga små bakverk. Och allt var så där litet och lyxigt och bakom varje station stod en kock och assisterade. Oh my god! Jag skulle kunna hålla på i evighet. Det var helt enkelt fantastiskt. Vi var där i 4 timmar. Och herr Nilsson åt så mycket socker som han aldrig gjort i hela sitt liv. Sockervaddsstationen var precis bredvid vårt bord så ni kan ju gissa. När vi gick därifrån med varsinn sockervaddskladdig unge under armen och mötte ett gäng högljudda amerikaner som hade spenderat den mesta tiden av sin brunch vid cocktailbaren kändes det som att det var ett bra tillfälle att gå. Jag lärde mig också att kombinationen vit skjorta/två och ett halvt-åring/chokladfontän är dålig. Jättedålig. Jag hoppas fläckarna går bort från min skjorta, från herr Nilssons kläder, från stolen och duken och allt och alla andra som kan ha kommit i hans väg.
Idag var den vackraste dagen sedan vi kom idag. Himmelen var blå, solen sken och det var 15 grader varmt. Underbart! Inget av det snöslask vi läst om hemma. Och dessutom har jag upptäckt att detta måste vara en av de magnoliatätaste städerna i världen. Gata upp och gata ned står det magnoliaträd med vita och rosa knoppar som precis ska eller just har slagit ut i blom. Det är fantstiskt. På eftermiddagen gick vi till vår närmaste stora park, Ri Tan park. Där fanns massor av magnolior. Dessutom fanns det en lekpark med ett litet nöjesfält. Tänk er ett nyckelpigetåg fast med bilar och i varje bil finns två fastsatta vattenpistoler och så åker man runt ett litet berg och skjuter på dinosaurier. Bil/vattenpistol/dinosaurier - allt i ett! Rena himmelriket för en liten en. De radiostyrda bilarna var lite för stora för herr Nilsson men det var intressant att den mest populära bland de kinesiska barnen var pansarvagnen. Militärromantiken är starkt rotad. Och de var för små för att tänka på den klassiska bilden från Himmelska Fridens Torg som ligger bara några kilometer därifrån.
Imorgon blir en spännande och lite läskig dag. Henrik ska till Shangahi i två dagar på tjänsteresa så jag blir ensam med barnen. Sedan är det första dagen för Herr Nilsson på sitt nya dagis. Vi ska börja skola in lite imorgon så jag och Elsefjun ska hänga med lite i bakgrunden. Dessutom börjar vår ayi. Det är hemhjälpen som alla verkar ha här. Så vi tänkte att det måste väl vi också ha. Men jag vet inte hur vi ska kommunicera med varandra eller vad hon ska göra här sju timmar om dagen. Hmm. Mycket på en gång.
