Den som lever får te

Igår gjorde Gloria och jag flera av MÅSTENA i Peking. Vi var väldigt effektiva. Efter frukost och dagislämning tog vi en taxi till Himmelska Fridenstorg. Det är ett gigantiskt torg. Det sägs att det rymmer en miljon människor. Jag vet inte om man någonsin testat det och det är ganska svårt att göra en sådan uppskattning men det är helt enkelt skitstort! I ena änden av torget ligger Maos maosoleum och i andra ändan hänger Mao bilden. Jag vet att jag skrivit om det förrut och jag börjar bli tjatig men varför? Varför kan de inte göra upp med den galningen och bödeln! Ja jag vet, det är inte så konstigt. Kommunistpartiet styr fortfarande detta land och det var Mao som genomförde kommunismen i Kina och styrde landet under många år. Men iallafall. Han ligger ju bakom årtionden av lidande och miljontals människors död i Kina. Jag blir lika provocerad över detta varje gång jag ser hans bild och alla plojiga Maogrejer man kan köpa. En klocka med Mao där sekundvisaren är hans arm som vinkar, t-shirts, plånböcker, Maos lilla röda i skojiga utformningar och massa annat krimskrams. Och när jag ser gamla människor undrar jag vad de bär på för historier. Vad mycket de måste ha gått igenom under sin livstid. Det är på tiden de gör upp med den där typen. Iallafall. Vi gick runt där och alla pillade på Elsie som vanligt och det var skönt väder.

Sen gick vi tvärs över gatan från platsen som representerar en historiskepok i Kina till platsen som representerar en annan - Den förbjudna staden och kejsardömenas tid. Det är ett otroligt ställe. Och tack vare filmen Den sista kejsaren känns det iallafall lite som man kanske kan ana sig till hur de levde där. Kina har verkligen en historia av hierarki och att höja vissa personer - män - till halvgudar. Även här skulle det pillas och tas bilder med Elsie som vanligt. I dessa sjukdomstider försöker jag undvika att de tar så mycket på henne och jag deificerar hennes händer hela tiden. 

Efter Den förbjudna staden var det dags för att se hur vanligt folk levde och lever i Peking - hutongerna. Trots att jag gått i hutongerna flera gånger tycker jag det är häftigt. Affärer blandas med privata hus och mellan ett kafe och en cigarettaffär (jajamensan det finns fortfarande här) hänger det kläder på¨tork. Vi åt lunch på ett kafe på en hutonggård som heter Pass By Bar och det var jättefint och sedan tillbaka i taxi för att hämta herr Nilsson på dagis till klockan tre. Effektivt men kul!

Annars är det mycket den fruktansvärda situationen i Sichuan som dominerar här. Omfattningen av katastrofen börjar dag för dag bli tydligare. I någon by hade 70 procent av befolkningen omkommit. Det är en enorm katastrof. Men fortfarande på tredje dagen efter jordbävningen har man lyckats ta fram levande människor från de raserade husen. Tack och lov är den kinesiska regeringen inte lika idiotisk som den burmesiska i det avseendet att de faktiskt vekar försöka hjälpa människorna i nöd (i andra avseenden är den säkert lika idiotisk). Bara under den lilla sväng vi tog på stan idag så var det två stora insamlingar till jordbävningens offer och det känns verkligen som att denna katastrof berört kineserna mycket.