Den som lever får te

En svensk tjej jag känner här fick barn för en dryg vecka sedan. Hon födde här i Peking på ett privat sjukhus. Det är många av Pekingsvenskorna som fött barn här. Det går alldeles utmärkt tycker de. Men det är klart, de föder ju inte på de lokala kinesiska sjukhusen. Eftersom den här tjejen fick sitt första barn i Sverige kunde hon jämföra lite. Under själva förlossningen tyckte hon att de var lite väl ivriga att ge smärtlindring och att snabba på processen med värkstimulerande (det ordet tycker jag är så obegripligt, kan de inte kalla det något annat. Jag trodde jag hade så ont som man bara kan ha det men ni tycker att vi kan förstärka värken ytterligare, jamen det vill jag gärna! Bring it on! Stimulera på ni). Men den stora skillnaden var efteråt. Här var det inga kletiga bebisar direkt på magen inte. Bebisen skulle direkt tvättas, fixas till och läggas i en handduk, lite mer som i en amerikansk film. Den här bebisen hade lite långt hår, då tyckte sköterskorna att de skulle klippa luggen lite så det inte hängde i ögonen. Utan att fråga föräldrarna. BB var ju en annan femma än på KS också. Inga delade badrum och hämta knäckebrödssmörgåsn i det gemensamma LANDSTINGSköket. Här fick de en egen svit med vardagsrum, sovrum, stor-TV, DVD och en massa filmer. En stor rosbukett med gratulationskort stod på rummet när de kom dit och varje dag var det trerätters lunch och fyrarätters middag. Och en kväll fick man en candle-lit-dinner. Med vin såklart. De frågde om de skulle ta bebisen över natten eller de man ville ha den hos sig. Och naturligtvis erbjöds den nyförlösta mamman manikyr och pedikyr. Men så kostade hela kalaset runt 60 000 kronor också. Bara att ha en läkare närvarande vid förlossningen, vilket de krävde, kostade 17 000 kr. Tydligen kostar en förlossning i Sverige för de som måste betala runt 23 000 kronor och då tror jag ostfrallan ingår. Det känns ju väldigt osvenskt på något sätt med så mycket excesser men är det någongång man är värd fyrarätters middag, att sova i en skön sänga och lite pedikyr är det ju efter en förlossning. Fast man har nog lite svårt att koncentera sig på någon film så det skulle jag kunna hoppa över.

Idag var vi tillbaka på den lyxiga brunchen på hotel Westin. De var lika överdådigt och lyxigt och gott som förra gången. Fast denna gång var det lite färre människor där och herr Nilsson hittade aldrig chokladfontänen, så det var lite lugnare. Och jag hittade den ryska kaviaren som måste stått gömd sist. Den var för all del inte var så god men iallafall, man måste ju smaka. Däremot var sashimin gudomlig, parmaskinkan med melon ljuvlig och framförallt en mangokräms-fluff-tårta alldeles alldeles underbar. Så nu är alla så mätta så de ligger och vilar. Men det är soligt och varmt och klarblå himmel så jag ska snart väcka hela gänget så vi hinner njuta lite mer av denna fina dag.