Den som lever får te

Henrik är i Shanghai. Herr Nilsson har efter två sagor och en flaska välling somnat själv i sitt nya rum. Elsefjun har just fått en portion banangröt och ligger bredvid mig och snusar. Jag dricker jasminte och äter cashewnötter och ska snart läsa vidare i ytterligare en av alla böcker om Kina jag håller på att plöja. Nu håller jag på med  No, I`m from Borås av den inte alltid så uppmuntrande men alltid väldigt intressanta och välskrivande Ola Wong. Jag har läst hans två andra böcker om Kina Sjukt billigt (som han skrivit med två andra SR-journalister) som handlar om den livsfarliga stenindustrin i Kina och När tusen eldar slickar himmlen som är en reportagebok från Kina. Den innehåller många spännande berättelser från dagens Kina. Nåväl, när jag satt här och mailade och surfade för mig själv gick jag in på min kompis Francis Strands fantastiska blogg. Han har hållit på i flera år och den är alltid kul att läsa. Jag gick in och läste hans beskrivning av vårt bröllop och fick walk down memory lane. Vad kul det var att gifta sig, och vilket projekt det var. Men det var värt det!

http://francisstrand.blogspot.com/2004_07_01_archive.html