Den som lever får te

I Tokyo är körsbärsblommningen en stor högtid och kallas Sakura. När vi var i Tokyo och hälsade på svärföräldrarna för några år sedan var det mitt i vintern och inte en blomma någonstans. Men vi gick och tittade på det mest populära stället där körsbärsträden stod och fantiserade om hur det ser ut i april där. Det är nog fantastiskt men jag måste ändå slå ett slag för Pekings vår också (jag har blivit pekines! Som man för övrigt ser rätt ofta här lustigt nog). Här blommar nu magnolior, syrener OCH körsbärsblommorna! Det är inte så att man slås av en blomdoft så fort man kommer ut ur porten men man ser blommande träd på många ställen. 

Det har dock varit rätt dimmigt och dålig luft nu några dagar och för första gången igår kände jag att det verkligen var dålig luft när jag var ute. Som att stå vid en motorväg och andas ungefär. Rätt obehagligt. Vi har luftrenare inne så det är väl bäst att vara mer inne än ute sådana dagar. 

Jag och Tien börjar bli bra på att kommunicera med våra tecken och ordböcker. Hon har nu hjälpt oss med att betala telefonräkningen. Det ringer upp en automatisk telefonröst som säger betala X yuan nu annars stänger vi av telefonen! Och så stänger de av den, typ samma dag. Så Tien gick och betalade. Sedan har hon ringt och beställt vatten. Alla hushåll har en vattenkylare hemma, en sån som brukar finnas på kontor hemma. Ni vet, som brukar finnas med i amerikanska filmer där man står och hänger och flirtar med den nya tjejen på kontoret. Här i Kina är dessa vattenbehållare inte bara kylare utan också värmare. De ni! Det finns två kranar - en röd med varmt och en blå med kallt vatten. Det är supersmart! Idag hjälpte hon mig att beställa blöjor hem också, tror jag iallafall. Det finns billiga blöjor man köper via nätet så leverar de hem. Men hemsidan är bara på kinesiska så hon fick hjälpa mig. Vi får se om det är blöjor som kommer eller om det är 200 flaskor babytvål. Den som lever får te.