Napptjej
Elsie är en förunderlig sort. Hon är alltid på gott humör. Jag är väl ingen surmule direkt men jag kan vara rätt arg och tjurig och på dåligt humör. Henrik är sällan sur men ingen slår Elsies track record. Hon var lite grinig när hon hade feber och fick sin tand. Men annars är det bara stora leenden hela tiden. Och alla kineser älskar henne. Gamla och unga, kvinnor och män. Alla ska stanna oss och prata med Elsie. Och hon bara ler och är glad. Ibland vill herr Nilsson markera lite att det faktiskt är hennes syster och alla ska inte tro att de kan gulla med henne hur mycket som helst. Fast han vill inte ha den uppmärksamheten själv faktiskt. Han tycker det är lite jobbigt när folk ska gulla med honom för mycket. Det förstår jag. Men Elsie protesterar inte ännu. Det brukar komma en tid när de gör det. Vi får väl se. Tills dess har vi och Peking denna solstråle att glädjas åt.
Kommentarer
Trackback
