Den som lever får te

Jag är ingen stor fan av zoon men Singapore zoo var nog det finaste zoo jag varit på. Det var fantastiskt fint. Stort, välordnat, smidigt och rent. Såklart, det är ju Singapore. Och det finns massor med djur. Djurens burar kanske inte var såå mycket större än burar på andra zoo men det var så snyggt gjort att det nästan kändes som man gick runt i djungeln och tittade på djuren. Eller åkte i ett litet tåg när små ben inte orkade gå mer. Vi höll dock på at bli avslängda från tåget eftersom chauffören trodde att vi hade trängt oss och vägrade köra vidare om inte vi gick av. En snäll kines räddade dock oss från denna prekära situation genom att säga att vi faktiskt inte hade trängt oss. I am only doing my job sa den turbanbärande indiern när han sen släppte av oss och mumlade sedan en ursäkt i skägget. Undra hur många piskrap vi hade fåttom vi faktiskt hade trängt oss?
 
Nilo tyckte isbjörnen var häftigast. Det var en enorm isbjörn som simmade förbi glasrutan framför Nilos och Gabriels tryckta näsor flera gånger och dessutom bjussade på några snygga volter precis framför näsan på dem. Verkligen imponerande. Isbjörnen ville krama mig! sa Nilo entusiastiskt. Tack och lov kunde han inte det. Nilo hade varit som en aptitretare för den bjässen! En kille som dock blev en aptitretare var den malaysiske zoostädare som klev in hos de vita tigrarna för två veckor sedan. Han var uppenbarligen olycklig för han hade skrikit åt sina arbetskollegor en stund innan han klev in till tigrarna att - mig ser ni aldrig mer. Sen gick han in i tigerburen och började fäkta mot tigrarna med sin sopkvast. Tigrarna gick naturligtvis till attack och smällde till honom. De chockade zoobesökarna sa att det verkade som att han ångrade sig halvvägs in och satte en hink över huvudet men då var det försent. Han blev inte uppäten men han dog. Suicide by tigers! Efter denna händelse var tigrarna traumatiserade och man fick inte se dem på en vecka men i lördags var de iallafall ute igen.