Hand-, fot och munsjukan

Dagis

Bland småbarnsföräldrar i Peking diskuteras hand-, fot- och munsjukan mycket, inte att förväxlas med mul- och klövsjukan. Detta sjukdomsutbrott började i östra Kina och lite beroende på var man läser har mellan 4000 och 20 000 barn insjuknat och 22 barn dött. Otäckt. Det är tydligen en agressiv variant av viruset och den drabbar oftast barn upp till 7 år. På vårt dagis har vi fått information om sjukdomen och de kollar alla barn noga, har läkare som kommer och kollar och man måste desinficera sina händer när man går in på dagis. Jag är inte så jätteorolig men lite stressande är det och vi håller oss inne lite mer än vanligt. Och jag kollar efter blåsor i munnarna, händerna, fötterna, klövarna och mularna på mina barn varje dag.

Så nu när det är barnsjukdomar på stan och jag är ensam med båda barnen sker livet i små cirklar. Jag tränar lite, har mina kinesiska lektioner, handlar, tar en kaffe, promenerar med Elsie, läser och när jag hämtat herr Nilsson leker vi lite på gården sen går vi hem och leker och tittar på film. Tryggt, förutsägbart och lite tråkigt. Idag fikade vi dock med en pappaledig kille och hans son och gungade med barnen i en park. Hel crazy!  

Kommentarer
Postat av: Pyttan

Vardags-edge i Peking: gunga i en park.
Vardags-edge i Stockholm: slänga ner en näve parmesanost i köttbulle-smeten.
Slusats: man kan ha ungefär lika tråkigt vart man än kommer i världen. Och nästan lika roligt.

2008-05-08 @ 13:32:32
Postat av: Cia

En näve parmesan bara sådär! Det blir säkert jättegott. När båda barnen somnat om sisådär en timme ska jag göra mig en kopp jasminte, te en bit toblerone och se de två sista avsnitten av Dexter, säsong 2! Hoppas de somnar snabbt idag!

2008-05-08 @ 14:08:10
Postat av: mymlan

Herreminge, de två sista avsnitten av dexter och en bit toblerone till det.
Det är bara att grattulera! Vi blir väl inte tvungna att sitta inne när jag kommer va?

2008-05-08 @ 18:30:11

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0