Hemlängtan
Idag längtar jag hem. Mycket. Jag vill äta köttbullar och spagetti i Pyttan och Anders kök medan Sorken och herr Nilsson tittar på Bolibompa i vardagsrummet. Jag vill promenera med Anna till Vällingby Centrum utan att gå in i affärerna. Jag vill äta smågodis i Myms soffa och diskutera möbelplacering. Jag vill fika i Västermalmsgallerian med Benny Djur och min gudson. Och jag vill ligga i Glorkans soffa och äta chips (fast GI-chips förstås eftersom Manne är fundamentalist) och titta på felodidestidalen medan Alicia Diamond har en ännu bättre show framför storbildstvn. Jag vill äta söndagmiddag hos mamma och pappa. Jag vill se Anna Hedenmo presentera nyheterna på Aktuellt. Jag vill ha tjejmiddag med mina homies. Och jag vill gå upp på jobbet på fredagsfika och äta bullängd och dricka äckligt kaffe med Daniel och Emma och alla andra kollegor och höra det senaste skvallret om alla hopplösa beställningar från politiska ledningen och hur segt det går i Dohaförhandlingarna. Jag vill titta in på Einar Stekmans jobb och äta en pirog med henne med tomatsås, inte riktiga tomater. Jag vill köpa två latte på Panini på Parmmätargatan och tvinga Pyttan att ta en paus i predikoskrivandet och dricka kaffe med mig. Jag vill gå till Syster Lycklig och snickisnacka lite med Anna och Tina och köpa något i deras fina affär. Jag vill sitta i Gunillas fina trädgård och grilla. Jag vill bläddra i dagens DN medan jag äter en smörgås Lingongrova med prästost till frukost.
Det är inte heller roligt att de rapporterar om 16 000 fall av hand-, fot och munsjukan bland småbarn i Kina och 26 barn har dött. De har stängt två dagis i Peking. Dagens bild från Peking blir därför en bild med skräp. I de hutongområdet nära oss håller de alltid på att packa massa skräp. Jag förmodar att de får pengar för det. Det är ju inte så snällt att låta Peking klä skott för min hemlängtan men så är det idag.
Vi längtar också!!! Nu är det bara 33 dagar tills ni kommer.
Hej igen, jag är modig som sjutton nu och går in i affärer. Bill och jag har ju till och med varit på ett barnkalas med massa barn. Men för en mamma som jag, som var rädd att gå in på HM med min 2 månaders Bill hemma i trygga Sverige är lite orolig för viruset i Kina. Men nu har jag i alla fall Hepatit A spruta i armen, Ducoral i magen och Bill har fått sin 5 månadersspruta. Honom får man inte ge mer vaccin för han e för liten. Nu vaknade lilla Bill i sängen så jag ska gå och mysa med honom: PUSSS
ÅÅÅÅHHH vår underbara Ceclisia Hiv. Du är alldeles för långt bort. Nu kan vi bara njuta av en smaskig Ciao Ciao pirog i fantasin - med tomatsås förstås. Inte riktiga tomater!!! PUUUUUUSSSSSS å kram å heta kramar till Henrik också.... & till barnen förstås
