Shanghai Daily
Saker som är konstiga i Shanghai.
Att alla kineser går runt och bär på en flaska/termos/burk med grönt te.
Att ALLA hänger sina kläder och framförallt underkläder på tork varsomhelst. Det finns inte ett enda hus i hela Shanghai som inte har underkläder hängande på tork utanför.
Att man tycker trottoaren är ett bra ställe att stycka höns på.
Att gubben som säljer vattendunkar antingen satt in en kamera i vårt kök eller räknar ut exakt hur mycket vatten vi konsumerar för han dyker alltid upp när vattnet börjar ta slut. Ett proffs!
Att bussarna kör med dörrarna öppna.
Att vädret i Shanghai inte har några övergångar utan går från skitvarmt och svettigt till skön sommar dagen efter och två månader senare från en dag till en annan blir höst/vinter och kallt. Ingen förvarning alls!
Att vissa flingr kostar 15 kronor paketet och andra med precis samma innehåll kostar 85 kronor.
Att man inte kan komma in på Amnestys hemsida från Kina.
Att man får in riset sist av allt när man äter på restaurang.
Att Kina låtsas vara ett kommunistiskt land trots att det är kapitalistiskt i alla avseenden.
Att svart te heter rött te på kinesiska.
Att klockan är halv nio och Nilo fortfarande är uppe och springer fast det är dagis imorgon.
Så du minns hur det är här hemma vill jag tala om konstigheter med Sverige:
att det är mörkt flera månader i sträck
att det kan gå flera veckor innan man ser en glimt av solen
att man får vänta jätte länge på apoteket, innan man får sin medecin
att vissa killar har stora klumpar med tobak under läppen
och att ål ses som en delikatess.
Så du minns hur det är här hemma vill jag tala om konstigheter med Sverige:
att det är mörkt flera månader i sträck
att det kan gå flera veckor innan man ser en glimt av solen
att man får vänta jätte länge på apoteket, innan man får sin medecin
att vissa killar har stora klumpar med tobak under läppen
och att ål ses som en delikatess.
Så du minns hur det är här hemma vill jag tala om konstigheter med Sverige:
att det är mörkt flera månader i sträck
att det kan gå flera veckor innan man ser en glimt av solen
att man får vänta jätte länge på apoteket, innan man får sin medecin
att vissa killar har stora klumpar med tobak under läppen
och att ål ses som en delikatess.
Cia - förklara dethär med vattendunkarna... köper man dricksvatten i dunkar? Är det dyrt? Vad för slags vatten finns i kranen?
Med referens till konstigheter i Sverige, ål och Gunnels hantverk kan jag berätta att jag idag såg en jättefin portmonnä (stavas det så?) som jag förälskade mig i men inte kan köpa för att den var för dyr. Varför så dyr? Jo, den var gjord av, just det, ålskinn!
Ål är en delikatess för att den är god. Dessutom är dess skinn väldigt lätt att bearbeta och göra vackra saker av. Därför har den fångats i sådana mängder att den i stort sett är utrotad. Tillförlitlig källa har informerat mig om att det bara finns ca 1% kvar av det bestånd som en gång funnits. Av denn enda procent säljs en del ur ett vattenfat på gatan i Shanghai, alldeles intill där man styckar höns.
Trots att jag tycker mycket om ål skall jag hädanefter avstå.
Huruvida ål är en delikatess eller ej är inte längre frågan? Att nu inte äta dem verkar vara politiskt korrekt, vilket glädjer mig. Om det har som följd att ålen blir fler och plånböckerna billigare, så är vi väl alla glada! Jag vill också ha en plånbok i ålskinn. Vilken affär såg du den i, Jenny? Mor och jag måste dit och kolla in.
Det blev en åldiskussion av mitt inlägg. Kul! Som mamma antyder så läste jag i den kritikerrosade boken tyst hav om ålen och att beståndet minskat med MER är 99% sedan 1985. Sinnessjukt! Så när mamma ville köpa en av ålarna som ligger i vattenbunkarna brevid krabborna på Wulumuqiroad påväg till dagis så hindrade jag henne.
Ja vatten. Här funkar det så att alla hem har en såndär watercooler som brukar finnas på kontor. Sen köper man dunkar av vattenkilllen som knackar på precis när vattnet tagit slut. Man får betala 50 kr i pant för varje dunk sen kostar vattnet 16 kronor för 10 liter (jag tror det är 10 liter). På varje watercooler finns en röd och en blå kran för varmt och kallt vatten. Supersmidigt om man inte har en 1-åring hemma som kan skålla sig alldeles på egen hand så vi har inte kopplat in värmefunktionen.
Ja, en åldiskussion! Det är spännande att kommentarerna liksom har sitt eget liv! Här har diskuterats ålar, Österrikes sjuka kultur, gnosticismen, Jesus klädsel, Seineld-kunskap, Nagu, sverigepaviljongens nakenchocker och massor av andra mycket intressanta ämnen. Jag konstaterade för en tid sedan att kommentarfunktionen är som ett fikabord när det är som bäst - människor kommer och går och pratar om ditten och datten. Men det finns en lite rubbad aspekt av detta också: det känns som om Mymlan, mamma och jag umgås på din blogg. Nästan bara på din blogg. Jag vet mer om Mymlans tankar nu än jag gjorde innan bloggen. Mymlan - du är välkommen hem till mig på middag på onsdag. Anders jobbar sent - det blir tjejkväll. Kom direkt efter jobbet. Ta med din stickning. Vi kan väl prata också? OK?
Ja Pyttan. Jag kommer med stickningen på onsdag.
Nej, då får ju inte jag vara med! Skit också. Nu vill jag vara hemma.
För den som känner att det är politiskt korrekt och moraliskt försvarbart att köpa en portmonnä i ålskinn så finns den på Syster Lycklig (eller Syster Kyckling som det stod på en leverans de fick härom dagen) på Tegnérgatan 12.
