Den som lever får te

Alltså, som svensk är det klart man är demokrat. Om man nu skulle få rösta i det amerikanska presidentvalet vilket man såklart inte får men man kan ju ha en åsikt för det. Även om man som svensk hör till de långt ut till höger, och det är ju kanske inte direkt är någon statshemlighet att jag inte hör dit, så sympatiserar nog många svenskar mest med Obama. Igår såg jag delar av den andra tv-debatten mellan McCain och Obama och ser man bara till sättet att tilltala folk, att argumentera, att röra sig, att klä sig. Milda Matilda vilken skillnad. Obama dominerar fullständigt. Han är vältalig, engagerad och SNYGG! Jag vet jag har en magister i internationella relationer och kanske borde ge mig på en mer politiskt djup analys av läget. Men icke. Han är snygg! Punkt. McCain ser ut som en dvärg med huvudet direkt på kroppen och armbågarna pekar rakt åt sidan så han både ser ut och pratar lite som en arg lilla My. Politiskt känns ju förstås också demokraterna mer ansvarstagande för människors situation och mindre intresserade av att bomba länder på andra sidan jorden. Den enda lilla stenen i skon när det gäller demokraterna gäller handelspolitiken. Där är de helsnurriga och vill stänga USA mer och är rätt protektionistiska medan republikanerna här är the good guys som ser fördelen med frihandel. Irriterande att världen inte är helt svart eller vit, det blir så mycket lättare då.