Inskolning



Nej denna bild är inte från Shanghai och har ingenting med inskolning att göra men i brist på Shanghaibilder lägger jag ut några av sommarens bilder. Här fröken Elsie med sin söta moster.

En av de saker jag tyckte skulle bli jobbigast med att flytta till Kina och framförallt till att byta stad halvvägs var att Nilo måste byta dagis. Minsta aning till stabilitet och vi rycker upp barnen med rötterna igen. Dagiset i Peking var okej och Nilo accepterade det men han tyckte aldrig det var toppen. Både nya språk och fröknar med ett annat sätt än hemma gjorde honom osäker. Framförallt en fröken som hette Rita hade han svårt för. Så fort man pratar om dagis frågar Nilo om Rita är där. När jag frågar honom vad Rita gjorde svarar han - Hon sa NO! Men med tanke på hur ofta han upprepar detta måste hon verkligen varit taskig, typ stulit hans napp, tvättat hans hår och tvingat honom att äta lök. Inför flytten till Shanghai har detta med ett nytt dagis och en ny inskolning varit rätt stressande. Men vi kickade igång redan dagen efter vi kom. Nilo tyckte det var kul att komma dit. Inte minst för att de har en klätterställning i form av ett sjörövarskepp. Det hade vi gjort mycket reklam för och han tyckte det var jättekul. Sedan var hans fröken en jättemysig brasiliansk tjej på typ 25 år som hette Robbie och hon var verkligen fin. Henne gillade vi båda direkt. Egentligen får inte föräldrar vara där utan man måste lämna barnen där själva dag ett, kanske en kort stund men ändå. Jag låtsades som om jag inte hörde på det örat och stannade en och en halv timme. När jag sen blev utkickad så lämnade jag Nilo där ungefär en halvtimme själv. Han blev ledsen när jag gick men det hade tydligen gått över ganska snabbt. Idag var jag där med honom mellan halv nio och nio och sedan var han själv där till klockan halv tolv och det hade gått jättebra. Han hade inte gråtit alls och tyckte det var kul! Jag vågar inte ropa hej ännu men det känns väldigt skönt just nu. Nu är det helg i tre dagar med månfestival på måndag men från tisdag ska vi försöka oss på heldagar. Jag anar lite frihet i horisonten för min del.

Kommentarer
Postat av: Ingela

Hej kineser!

Vi hoppas verkligen att det löser sig för Nilo på dagiset och att det inte finns någon Rita där.

Lycka till med lägenhetsletandet.



Massor av kramar från Ingela, Anna och Bill

2008-09-12 @ 12:39:22
Postat av: mymlan

Älskade syster. Jag är inne i en fåfäng period och vill att alla bilder på mig som läggs ut är retuscherade eller tagna från vänster, gärna i motljus. Bara så du vet tills nästa gång....

2008-09-12 @ 13:09:44
Postat av: Pyttan

Jag borde sitta här och skriva en predikan. Det gör jag inte. Vardagsord och predikoord flyter samman och det blir ingen ordning på nästan allting. Jag känner att Rita finns med i rummet och i bristen på kreativitet. Och då menar jag inte den fysiska personen Rita, utan symbolen Rita. Hon som är lite läskig och hotfull, hon som får en att känna sig otrygg, oälskad, bortgjord, ängslig. Jag tänker härmed döpa om all ångest till Rita. En slags motpol till Gud. Eller mamma. Rita har ett jättetjockt, långt och styvt pekfinger som ställer sig mellan en själv och det man såg fram emot och hoppades på. Rita. Det var hon som inte valde en på gymnastiken. Det var hon som alltid fick dansa på skoldansen. Det var hon som fick nya stövlar från Don&Donna när man själv hasade runt i syntet-pjuck från Domus. Det är hon som skickar en räkning precis när man trodde att man hade lite pengar över. Äntligen har hon fått ett namn. Nu kommer predikoskrivandet att gå bättre. Ut med henne. Ur Nilos, mitt och alla andras liv. In med Jesus. Amen.

2008-09-12 @ 16:51:25
Postat av: Cia

Hej alla, kul med kommentarer! Stackars Rita. Jag tror egentligen inte det var något större fel på henne men hn hade en sån där hög pipig röst och lyfte upp barn fast de inte hade någon lust. Inte så inkännande helt enkelt. Men hjälper det dig Pyttan att skriva att visualisera en elak tant så får hon bjuda på det. Det verkar inte finnas några Ritor på detta dagis men vi får se.

Mym du är alltid inne i en fåfäng period. Jag tyckte ni var söta tillsammans.

Lägenhetsletandet ska jag skriva mer om snart men vi hittade inget perfekt ännu. På söndag tar vi en ny runda! Puh. Nu vaknar barnen sin första gång på natten (vid 11). Puh! Jetlag! Kram till er alla

2008-09-12 @ 17:34:47

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0