Den som lever får te

Lite massage på kvällen och en kopp kaffe på morgonen och man är redo för en ny dag. Idag har det bara varit 5-6 fixargubbar här och fixat en vattenläcka och några andra med olika typer av små uppgifter. Ingen arbetslöshet här inte, alla har någon liten upgift att göra. Jag börjar ana en vardag är och det ska bli skönt! Elsa mår lite bättre. Hon får sin kortisonkur och nu när jag läst på en del om falsk krupp verkar det vara helt rätt. Att ge antibiotika på det verkade dock tokigt eftersom falsk krupp kommer från en virusinfektion. 

Nilo tycker dagis är okej men inte toppen. Han protesterar lite varje morgon när vi går dit - Mamma jag vill vara med dig istället. Jag kan inte engelska. Men sen går han ändå in, han är lite ledsen när jag säger hejdå men sen är han okej resten av dagen (enligt fröknarna). Jag tror han har det bra där. Igår åkte de rullskridskor! Han är med på en extraaktivitetsgrej på dagis (som man betalar extra för så att de barnen som inte är med verkligen ka känna sig utanför) och då är det först rullskridskor i två månader. Jag tycker det verkar halvgalet att ha ett gäng 3-åringar på rullskridskor men eftersom jag inte vill att han ska höra till den mobbade delen av klassen så betalade jag snällt. Han tyckte nog idén var roligare än själva åkandet men han kanske lär sig.

Henrik verkar komma in i sin nya arbetsmiljö också. Efter den första helt galna veckan nä han jobbade dag och natt och mest hemifrån åker han nu till jobbet på morgonen och kommer hem vid 6. Han och hans kollega Björn som bor en trappa ned sitter på ett kontor tillsammans med en annan byrå och verkar ha det bra. 
   
Så steg för steg börjar vi komma i ordning. Vi har fortfarade inte så stor koll på Shanghai och vad man kan göra här men vi har tid på oss. First things first!