Den som lever får te

En rolig sak när man är hemma är att man får möta sina läsare. Jag skoja bara, för ett ögonblick där ville jag få det att framstå som jag var en hyllad författare. Sist jag kollade på min statistik stod det det att 17 personer hade varit inne på bloggen den dagen så det kanske inte direkt är några massor. Någon dag har jag dock haft över 50 läsare. Men iallafall. Det är roligt att få reaktioner på bloggen. Anledningen till att jag började blogga var ju dels att ge familjen och vänner en chans att ha lite koll på vad vi gör och hur barnen växer. Dels var det faktiskt ett roligt sätt för mig att få skriva och reflktera vad vi är med om. Dela min bubbla med omvärlden. Sen är det tristare att skriva långa mail än att blogga. Men det är några utanför de usual suspects som läser och det är också roligt. Kollegor, kompisars kompisar, familjs kompisar, Mats mamma. 

Vissa tycker att jag borde skriva mer om böcker, andra vill ha matrecept, några mer politik och andra mode. Alla vill ha mer av Henrik och vissa undrar om vi fortfarande är gifta. För er som var oroliga kan jag lugna er (eller kanske var det precis det de ville? Henrik kanske har hemliga beundrarinnor, eller är det jag? Hhhmm?) att det är vi och han är just nu inne i Nilos rum och leker med lera. Ja, Nilo är också där. Några tycker att jag borde vara försiktig när jag skriver Kinakritiska saker. Några tror att vi vantrivs i Kina. Det är svårt att veta hur folk tolkar det man skriver. Jag tänker inte direkt igenom det jag skriver eller hur det ska uppfattas utan jag skriver bara om saker jag funderar på. Och det är ju på något sätt lättare att skriva om tokigheter än det trevliga så det är möjligt att det kommer upp oftare i min blogg än det positiva. Vad vet jag. Men för er som tror att vi vantrivs så måste jag göra ännu en dementi. Det gör vi inte, vi trivs bra här. Visst, det är inte alltid enkelt att bo i Kina, eller att vara hemmafru, eller att vara långt från alla man tycker om, eller att inte ha ett lika stort socialt umgänge som hemma, eller att inte fatta vad det står någonstans. Men trots allt det så är det väldigt roligt och spännande att bo här. Man väger för- och nackdelar emot varandra och hittills har vi kommit til slutsatsen att det är värt det. De två största skälen till det är nog att vi har mer kvalitetstid tillsammnas här än vi skulle kunna ha hemma. På helgen kan vi bara ägna oss åt roliga saker eftersom tvätten är tvättat, maten inhandlad och vi har ingen bil som ska besiktigas. Och sedan finns det så mycket spännande att uppleva här, ställen att se, mat att äta, människor att träffa osv. 

Vissa tror att kommentarerna bara är för de närmaste. Inte alls, alla som vill får kommentera. Fast på egen risk förstås man riskerar ju att få kommentarer emot sig av vissa vassa tungor, men de allra flesta är snälla. Så kom igen, kommentera på!     

Kinesen på bilden har troligen aldrig läst min blogg och har förmodligen somnat av andra orsaker. Det är inte alls ovanligt att se kineser sittande sovandes lite här och där. En kombination av att de jobbar 12 timmar om dagen och har skittråkiga jobb troligen.