Den som lever får te

Idag tycker jag inte om Kina. Eller snarare kineser. Alltså de kineser jag inte känner. Eller jag menar kanske den kinesiska mentaliteten. Låt mig få förklara. Idag när jag kom ut från skolan stod en lastbil utanför och ett tiotalpersoner runt omkring. När jag tittar närmare ser jag att en man blivit påkörd och ligger på marken framför ett av däcken. Polisen är på plats. Ingen sitter vid mannen. En gubbe står och drar lite i hans arm. Jag tror inte han var medvetslös men han var definitivt skadad. Jag vet inte om ambulansen var tillkallad. Det är väldigt svårt att i sådana lägen bilda sig en uppfattning av situationen eller veta vad man som utlänning ska göra. Ska jag springa fram och fråga hur han mår på min skolkinesiska? Men polisen var där och jag förutsatte att de gjorde vad de skulle. Men någon större medkänsla med den påkörde mannen kunde jag dessvärre inte skönja hos åskådarna.

Igår stod jag vid ett övergångsställe och väntar när två bussar kör parallelt framför mig och den ena kör så nära att han drar ned den andres backspegel. Det kraschar till högt och båda bussarna stannar. Mitt på gatan, mitt i trafiken och hindrar alla andra. Ingen av busschaufförerna säger ett ord till sina passagerare utan kliver ut på gatan och den påkörda blänger argt på den andra. Ingen flyttar på den stora backspegeln som ligger trasig mitt på vägen och hindrar trafiken. De säger något och sedan tar en upp en mobil och ringer troligen polisen. Ingen gör någon som helstansats att informera passagerarna, flytta på bussarna som står ivägen för den andra trafiken eller ens flytta på backspegeln. Det kan ju vara så att de vill behålla the crime scene intakt så at säga men det kan lika bra vara någon maktpositionering mot varandra. Vad vet jag. Men det finns någon nonchalans mot sina medmänniskor som är obehaglig.

Ett tredje exempel på detta var när jag i höstas gick med vagnen över en gata och jag ser hur en mopedist med typ 300 telefonkataloger vurpar i korsningen och alla telefonkataloger far åt alla håll. Inte en människa springer fram och kollar hur han mår eller försöker hjälpa till. Inte ens fast hans 300 telefonkataloger blockerar korsningen. Nej för sjutton då försöker man bara köra runt eller upp på trottoaren. Killen reste sig ganska snabbt upp och försökte bära in sina grejer mot trottoaren. Jag skulle just parkera vagnen på trottoaren och hjälpa honom när tre västerländska killar som också just passerade sprang fram och på tre röda fick in hela lasset på trottoaren. Det tog ingen tid alls. Men inte en kines lyfte et finger. Möjligen et ögonbryn. Vadå jag känner ju inte honom!

I en bok jag nyligen läste så stod det att om den kinesiska mentaliteten är att ta hand om sig själv och sin familj är det viktiga. De man inte känner kan man inte bry sig om. Så allt man gör handlar om att gynna sig själv och dem man känner. Även om man vet att det man gör, t.ex. driver fattiga människor från sina ägor för att sälja marken, är orätt mot de som drabbas så tjänar man mer själv och ens ansvar ligger inte hos främlingarna utan ens ansvar är att ta hand om sin familj och sina föräldrar. Deras föräldrar, barn eller släktingar är ansvariga för att de för det bra. Jag hårddrar naturligtvis och jag är säker på att det finns många kineser som har medkänsla med människor de inte känner. Men jag tror, och av dömma av det jag ser här, så är medkänslan för främlingar inte särskilt stor. Man behöver bara åka tunnelbana för att se det. Vadå, jag ska ju åka med det här tåget så då kliver jag på trots att ingen av de 40 perosner som försöker kliva av hunnit göra det eller att de tio personerna som också står här och väntar var här före mig! Eller det värsta av allt. Ingen flyttar sig för en ambulans med blåljuset på! Det är så dumt så jag inte ens orkar tänka på det!

Jag blir tokig! Det är klart kineserna har haft en ganska tuff historia och de är för all del 1, 3 miljarder människor så det gäller att ta sig fram om man ska någonstans, men iallafall! Jag blir vansinnig på detta beteende och varje gång jag ser något som påminner mig om detta blir jag ledsen och på dåligt humör. Dessutom har det börjat regna igen. Men det är bara tillfälligt, till helgen ska det bli fint igen!