Den som lever får te

Igår var Nilo, Signe, Elsa, Henrik, Pyttan och jag på Shanghai Science and Technology Museum. Det är ett fantastiskt museum för barn och ligger i Pudong, dvs. på andra sidan floden från stan sett. På museet finns en stor avdelning med uppstoppade djur, en regnskog man kan gå igenom, en spindelutställning, en robotutställning och ett stort lekrum där man kan gå in i ett jättestort hjärta eller leka byggare med hjälm och skottkärror och massa annat. Det är verkligen fint gjort och kidsen älskade det.

När de andra gick genon regnskogen satt jag på en bänk och väntade med en sovande Elsa och blev approcherad av tre kinesiska flickor. De hade samma skolkläder på sig och var på skolutflykt med sin skola. När jag frgade varför de var på skolresa på söndagen sa de ja men i veckan hr vi ju lektioner. De ville öva sin engelska med mig och titta på your lovely son (Elsa hade blå byxor så trots att jag sa att hon var en flicka fortsatte de med son). Jag försökte lite med kinesiska men de ville absolut öva engelska så jag la ned det rätt snabbt (och i ärlighetens namn talade de bättre engelska än jag talar kinesiska). De var alla 16-år och när jag frågade vad de ville arbeta med när de blev stora svarade alla lärare. Our teachers are so wise and we respect their knowledge. När jag frågade om de var intesserade av att resa svarade de att de i och för sig gärna skulle åka till något land i väst men framförallt ville de lära känna mer av our great nation China. De frågade om jag rest i någon annan stad än Shanghai och sa Beijing så blev de glada och sa att det var deras fina lands great capital osv. Det var inget fel på patriotismen! De frågade om jag var sträng mot mina barn och sa att ibland var jag det, särskilt mot min busiga son men att jag tycker att det ocks är bra att barn får leka och ha roligt också. Det tyckte de inte var så bra. Discipline är väldigt viktigt tycker vi svarade de. 

Det var både ett informativt och lite skrämmande samtal. De var i och för sig öppna och verkade rätt smarta alla tre, men indoktrineringen och det begränsade fria tänkandet var verkligen påtagligt. Deras svar var snabba och utan eftertanke. De tyckte verkligen att Kina var världens bästa land trots att de aldrig varit någon annanstans och de ansåg att de visste bättre än jag hur barn bör uppfostras trots att de var 16-år och jag har två barn (fast just i det fallet kanske de har rätt!). Den vackra lilla flickan på bilden har alla chanser att bli ett disciplinerat Kinaälskande barn till skilllnad från våra odisciplinerade globetrotters!