Den som lever får te

Nu har jag varit där och sett det med egna ögon och ja - det är mycket imponerande! Och galet. Bara riktigt galna och självförhärligande gubbar kan skapa något så vansinnigt. Kejsare Qin var orolig för att han inte skulle ha lika mycket makt i livet efter detta som han hade på jorden så då såg han till att bygga en armé som kunde följa honom efter hans död.
 
Terracottasoldaterna är gjorda runt 200 förre Kristus och alla soldater är gjorda i naturligstorlek och varje soldat har ett individuellt ansikte och ansiktsuttryck. Man kan se vilken rang de har på skorna (eller frånvaron av dessa), på kläderna och på frisyren - en knut på hjässan till vänster - menig, stor platt knut - general och så där. Och naturligtvis fanns det massor av vapen och hästar i naturlig storlek. Alla soldater utom de ytterst i varje vädersträck tittar österut - där fienden finns. Man har hittills grävt fram 8000 men det finns troligen fler. Enligt vår guide så avvaktar man tills det finns bättre kunskap för att bevara dem innan man fortsätter utgrävningarna. Inte heller har man grävt ut kejsare Qins grav som ligger några kilometer därifrån. Troligen för att det är så mycket gift i marken att det skulle vara livsfarligt. Fast som alltid i Kina får man ta information med en nypa salt, vad vet man. 

Det man vet är iallafall att Terracottaarmen är alldeles otrolig och det var mycket spännande att åka dit och se den. Vi åkte med en guidad tur tillsammans med tre amerikaner - Stacey, Mike och Craig. Fast guiden som var typ 16 år och just avslutat sin tretimmarskurs om historia kallade dem för Dizzy, Mik och Crack vilket gav helt andra associationer. Nåväl. Muséet ligger 5 mil utanför Xian i en dal och det var där de fem bröderna började gräva efter vatten 1974 och istället råkade slå spaden i huvudet på några terracottasoldater. De förstod naturligtvis inte vad det var men det gjorde den lokala arkeologen och sen började grävandet. Och istället för en lugn landsbygd är det nu ett exploaterat turistställe där man kan köpa replikor av soldaterna i varje gatuhörn i alla tänkbara storlekar. Galet men spännande!

Jaques Chirac som tydligen är väl bevandrad i asiatisk historia fick besöka muséet innan det hade öppnat och sagt att detta var som ett åttonde underverk. Så liksom alla andra imponerande historiska ställen i världen gör även detta anspråk på att vara det åttonde underverket och det tjatade man om på längden och tvären. Jag vet inte hur många så kallade åttonde underverk det finns i världen. Och att icke-kines sagt något så positivt om Kina spinner ma också gärna vidare på. För att blanda upp all kritik misstänker jag. Alldeles oavsett vilket underverk i ordningen Teracottaarmen skulle rankas som så var det väl värt besöket.