Den som lever får te

Jag gick just igenom lite sommarbilder på datorn och lägger ut några stycken. Jag längtar tillbaka till sommarn mycket när jag ser de här bilderna. Det är ett så skönt  "Jaha, vad ska vi hitta på nu" tillstånd på landet hela tiden.
- En kopp kaffe kanske? Jag har druckit fem koppar redan men en till tackar man inte nej till. 
- Fiska abborrar vid båthuset en stund. Absolut. Inte för att man får någon fisk men man kan ju alid sitta där och snickisnacka lite. 
- Någon som vill lägga samma tusen bitars blompussel som vi lagt hundra gånger tidigare. Ja vad kul!
- Är det nån som har tänkt på mat? Nej men jag har ett paket korv i kylen. Ok då tar vi det.

Eller så gungar man en stund i gungstolen eller går ut och klipper lite gräs med trimmern. Vi gör föralldel en massa arbete också med hus och trädgård och båtar och vedhuggning och lister och spackel och hej och hå. Men det är ändå lite utan tidspress och man är aldrig mer stressad än att man kan ta en fika om någon bakat en blåbärspaj. Tack och lov är det likadant varje år. Vi blir äldre och barnen likaså och det är lite olika gäster år från år men annars är det mesta sig likt varje gång. Blåbären smakar likadant. Badstenen ligger kvar och känns likadant under fötterna. Snokarna bor kvar under bastun. Nässlorna kommer tillbaka på samma ställe trots att man drog bort dem förra sommaren. Man läser Åbo Underrättelser. Man äter korv till lunch. Det är väldigt tryggt.