Den som lever får te

Jag frågar ofta Liu Mei om hennes familj och hennes son och hennes hemstad. När man bor i ett så annorlunda land blir man ju så nyfiken hur det är här "på riktigt", inte bara den låtsas bild, eller iallafall vinklade bild som man får i Shanghai. På våra resor i Kina har vi naturligtvis sett andra delar och andra sidor av Kina men det är ju så spännande att höra det first hand så att säga. Sedan började vi tala om att vi skulle resa till hennes stad Xuzhou och träffa hennes familj och se hur det är där. Så i helgen bar det av. Det var så spännande.

Xuzhou ligger i grannprovinsen Jiangsu och staden ligger ungefär mittemellan Shanghai och Peking. Det tog fem timmar med tåg. Tågen var moderna och snabba, och fulla med folk. Eftersom Xuzhou inte direkt är något turistställe så fanns det inga andra utlänningar på tåget. Och kineser tycker ofta det är spännande med utlänningar, eller lång näsor som vi också kallas, så därför skulle alla titta på oss och prata med oss och bjuda oss på snacks. Kineser gillar snacks, helst vacumförpackade oidentifierbara saker. En sak som Elsa bjöds på och som vi dock kunde idenftifiera var en vacumförpackad kycklingfot. Mums fillibabba! Vi tackade och tog emot och la den i väskan och sa att vi skulle spara den till ett senare tillfälle. Det är så himla bra att ha en kyckingfot i väskan när suget faller på och vi hade ju glömt att köpa det så det passade perfekt.