Sjukstuga
Om man är ute efter fart och fläkt är lägenhet 801 på Wulumuqilu inte stället att leta på. Vill man däremot ha högar av snorpapper, febriga barn, alvedon i alla dess former, glasspapper och en DVD som gått varm i fyra dygn då är det stället för dig. Nilo har haft feber sedan i fredagsnatt och efter att hans hörsel försämrats dramatsiskt åkte vi in till sjukhuset idag där doktorn konstaterade kraftig öroninflamation på ett öra och ett mindre på den andra. Och Elsa har också fått sig en feberomgång. Så det blir ytterligare några dagar i detta gudsförgätna tillstånd.
När man tycker att det är toppen när barnen tackar ja till glass till middag och mineralvatten till frukost inser man att de är rätt sjuka. I natt, när Henrik var på tjänsteresa i grannprovinsen över natten, skulle de feberheta barnen sova på varsinn sida om mig, helst i armhålan! Och när jag försiktigt försökte putta undan dem lite grann för att kunna andas kom de genast tillbaka. Så det blev inte så mycket sovet för mig i natt. Då är det en välsignelse att Liu Mei kommer vid 10-tiden och hjälper till och fixar och avlastar. Alla, precis alla småbarnsföräldrar borde ha en Liu Mei. Jag är så tacksam för henne. Och jag undrar med viss oro hur det kommer bli när vi flyttar hem.
Kommentarer
Postat av: mamma
Stackars ni alla tre. Det är inget drömläge med sjuka barn i främmande land. Jag minns när du hade malaria och vi besökte ett par olika sjukhus innan vi fick diagnos och hjälp. Och sen hoppas man att hjälpen hjälper. Dom verkar dock vara ganska proffsiga på ert sjukhus.
Postat av: pyttan
här i sverige finns det inga grannprovinser som makar åker bort till och bor på hotell. have no fear. kom hem,bara.
Trackback
